Projektbeskrivning:
Arbetet med optimering inom Region Uppsala är ett delprojekt i ett omfattande Energiprojekt med 7 delprojekt som pågår 2015 till 2018. Målet inom energiprojektet är att reducera energianvändningen med minst 10 procent per kvadratmeter och producera förnybar elenergi motsvarande 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi1. Målet med delprojekt optimering är att minska energianvändningen med bibehållet eller förbättrad inomhusmiljö för hela fastighetsbeståndet (vårdlokaler och andra lokaler), samt att bidra till minskade utsläpp av CO2. Den övergripande strategin är att fokusera på enkla åtgärder som kräver liten eller ingen investering och ger stora energi- och kostnadsbesparingar. Energianvändningen följs upp löpandeför att identifiera fastigheter med hög energianvändning och förändringar i energianvändning. Förslag på åtgärder sammanställs löpande i en åtgärdslista och profiler tas fram för varje byggnad där åtgärder dokumenteras för att senare kunna följas upp. Mindre investeringar som kan anses som optimering av befintliga system genomförs även inom delprojektet. En nära dialog och samarbete med driftavdelningens olika enheter och med system- och fastighetsförvaltare utgör grunden för arbetet och prioriteras högt inom projektet.
Tekniska data:
Inledningsvis har fokuserats på ventilationssystem som dels har stor påverkan på energianvändningen men även inomhusklimatet. De åtgärder som genomförts är bl. a optimering av drifttider och behovsstyrning av luftflöden utifrån verksamheternas behov. Kontroll av att värmeåtervinningssystem fungerar, att styrventiler reglerar som avsett etc.
Ronderingar är en förutsättning för optimeringsarbetet och görs i stor omfattning för att identifiera möjligheter till en mer optimal drift och för att hitta fel i anläggningarna. Detta leder till att fel av olika typer åtgärdas i ett tidigt skede vilket även omfattar fel som inte är energirelaterat. Förutom de fel som direkt åtgärdats av driftoptimeringsgruppen har över 100 felanmälningar rapporterats in som sedan åtgärdats av driften eller har garantianmälts för åtgärd av entreprenör. Exempel på sådana är styrventiler som är trasiga eller läcker, värmeåtervinningssystem som är ur funktion, ej fungerande reglering etc.
Delprojektet tar även emot felanmälningarna beträffande inomhusklimat eftersom dessa vanligtvis är direkt kopplande till de system som påverkar energianvändningen. Kontroll av kvaliteten på inomhusmiljön görs i de flesta fall och rumstemperatur, CO2-halt och fukt mäts oftast under en vecka, i vissa fall mäts även luftflöden momentant. Mätvärden analyseras löpande via webbläsare på distans och vid behov justeras tilluftstemperatur, luftflöde, värmekurva etc. Parallellt kontrolleras om det finns felaktigt fungerande komponenter i värme-, kyl och ventilationssystem. Åtgärder som genomförs följs upp och diskuteras med verksamheten.
En genomgång av system för värmeåtervinning har skett generellt under 2015 till 2016. Under
2017 och 2018 fortsätter arbetet i de byggnader och med de tekniska system som ännu inte hunnits med fullt ut. Betydande potentialer för att minska energianvändningen finns kvar samt att de nya system som byggs om måste optimeras för att ge förväntat utfall.
Energibesparing:
20 GWh per år
Teknikleverantörer:
WSP
Kontaktperson för projektet:
Marcus Nystrand,
Länk till rapport/mer information om projektet:
–
Delprojekt driftoptimering – 2015 till 2018:
Arbetet med optimering inom Region Uppsala är ett delprojekt i ett omfattande Energiprojekt med 7 delprojekt som pågår 2015 till 2018. Målet inom energiprojektet är att reducera energianvändningen med minst 10 procent per kvadratmeter och producera förnybar elenergi motsvarande 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi2.
Syfte och mål – Optimering:
Syftet är att minska energianvändningen med bibehållen eller förbättrad inomhusmiljö genom en noggrann drift för hela fastighetsbeståndet (vårdlokaler och andra lokaler). Målet är att minska energianvändningen med bibehållen eller förbättrad inomhusmiljö samt att bidra till minskade utsläpp av CO2.
Strategi:
Den övergripande strategin från projektstart har varit att fokusera på enkla åtgärder som kräver liten arbetsinsats, liten eller ingen investering och ger stora energi- och kostnadsbesparingar. Energianvändningen följs upp löpande för att identifiera fastigheter med hög energianvändning och förändringar i energianvändning. Förslag på åtgärder sammanställs löpande i en åtgärdslista och profiler tas fram för varje byggnad där åtgärder dokumenteras för att senare kunna följas upp. Mindre investeringar som kan anses som optimering av befintliga system genomförs även inom delprojektet. En nära dialog och samarbete med driftavdelningens olika enheter och med system- och fastighetsförvaltare utgör grunden för arbetet och prioriteras högt inom projektet. Arbetet kräver att det finns kunskap om optimering och personal som genomför arbetet, vilket inledningsvis kostar pengar. För att få ledningens access är därför en avgörande faktor att resultat från optimeringsarbetet redovisas löpande. D.v.s. hur energianvändningen och kostnaden för den minskar i takt med att optimeringsarbete genomförs. Ett system för uppföljning av energianvändningen och dess kostnader finns sedan jan 2016 (Certus). Se beskrivning under rubrik uppföljning.
Arbetssätt:
Inledningsvis har fokuserats på ventilationssystem som dels har stor påverkan på energianvändningen men även inomhusklimatet. De åtgärder som genomförts är bl. a optimering av drifttider och behovsstyrning av luftflöden utifrån verksamheternas behov. Kontroll av att värmeåtervinningssystem fungerar, att styrventiler reglerar som avsett etc. Insamling har skett av tider när verksamhet bedrivs och därefter har systemen och dess drifttider anpassats därefter. Inomhusklimatkrav och drifttider för ventilation har fastställts av styrgruppen. Ronderingar är en förutsättning för optimeringsarbetet och görs i stor omfattning för att identifiera möjligheter till en mer optimal drift och för att hitta fel i anläggningarna. Detta leder till att fel av olika typer åtgärdas i ett tidigt skede vilket även omfattar fel som inte är energirelaterat. Förutom de fel som direkt åtgärdats av driftoptimeringsgruppen har en bra bit över 100 felanmälningar rapporterats in som sedan åtgärdats av driften eller har garantianmälts för åtgärd av entreprenör. Exempel på sådana är styrventiler som är trasiga eller läcker, värmeåtervinningssystem som inte fungerar som avsett och styrsystem som inte fungerar som avsett mm.
Delprojektet tar även emot felanmälningar som rör inomhusklimat, då de i många fall är direkt kopplade till de system som påverkar energianvändningen. Kontroll av kvaliteten på inomhusmiljön görs i de flesta fall via mätning av rumstemperatur, CO2-halt och fukt under en vecka. Mätvärden analyseras även löpande på distans med trådlös överföring, från mätare som kan avläsas via webbläsare. Vid behov justeras t.ex. tilluftstemperaturer, luftflöden, värmekurva etc. En kontroll vid första besöket görs också av om det finns felaktigt fungerande komponenter i värme -, kyl – och ventilationssystem som kan vara orsak till inomhusmiljöproblemet. Åtgärder som genomförs följs upp och diskuteras med verksamheten. Strategin att fokusera på de enklaste åtgärderna har i nuvarande arbete övergått till att större fokus läggs på några fastigheter i taget för att kunna göra en djupare analys i dessa fastigheter. Samtidigt krävs en avvägning för att helhetsgreppet med möjlighet att snabbt upptäcka uppkomna fel i övriga fastigheter inte ska tappas. Betydande potentialer för att minska energianvändningen finns fortfarande kvar för hela beståndet. Därutöver behöver nya system som byggs optimeras för att de ska ge förväntat resultat.
Uppföljning:
En grund för att kunna driftoptimera är att man månadsvis med god precision kan följa energianvändningen. Man behöver se om en åtgärd föll väl ut, kunna upptäcka de fel som uppträder samt ha korrekta underlag för analyser. Dagens metoder för att korrigera för olika väder med graddagar och energindex inlagda i olika programvaror ger tyvärr så stora osäkerheter att det är svårt att kunna följa energianvändningen och driva driftoptimeringsarbetet. Osäkerheterna kommer av att metoderna utgår från att värmebehovet börjar när det är kallare än 17 grader utomhus. Att man beräknar alla värden till om det hade varit normal utomhustemperatur samt att man antar hur stor del av värmen som ska korrigeras för olika väder. Den utetemperatur när värmesystemet behöver startas skiljer sig kraftigt åt mellan dagens olika byggnader och även den 60-tals bostad som används som utgångspunkt. Därutöver görs generellt korrigeringar/fördelningar ner på byggnadsnivå vilket ger ytterligare osäkerheter. I dessa metoder jämför man utfallet om det varit ett normalt väder med en referensmånad om det hade varit normalt väder.
Landstingsservice har därför valt att använda en helt ny metod som heter DUR-metoden inlagd i programvaran Certus. Denna nya metod ger god precision och används för att leda och följa driftoptimeringsarbetet när respektive månads energianvändning är definitiv. Kort om metoden är att den utgår helt ifrån de mätare som används för debiteringen, den korrigerar referensnivån för utetemperaturen unikt för varje mätare och jämför sedan referensnivån med den verkliga energianvändningen – man jämför den verkliga energianvändningen med den energianvändning man skulle ha haft om man inte driftoptimerat eller utfört andra åtgärder. Denna nya metod ”rundar” de stora osäkerheterna som finns i dagens metoder. Metoden finns även utformad för att ställa och följa upp energikrav vid nybyggnad och Landstingsservice använder den vid nybyggnad.
Resultat och erfarenheter:
Arbetet inom energiprojektet har minskat energianvändningen med ca 10 procent eller 20 GWh per år mellan åren 2015 till 2016, varav optimeringsarbetet bidrar till största andelen. Ett antal energiåtgärder har genomförts som ännu inte gett effekt. Den absolut viktigaste faktorn för ett lyckat resultat är att ha ”järnkoll” med ett ständigt vakande öga över samtliga system. Därför arbetar driftoptimeringsgruppen fortsatt metodiskt med rondering för att gå igenom och få kontroll över att systemens energianvändning inte ökar samt att inomhusmiljön är god. Några gånger per år görs kontroller att samtliga tidigare genomförda åtgärder kvarstår. På lång sikt är det även viktigt att metodiskt arbeta sig framåt mot bättre fungerande och än mer anpassade system efter verksamheten. Ett exempel är att höga luftflöden i kontorsrum i många fall medför inomhusmiljöproblem, vilket kan kräva ny projektering av luftflöden eller annan typ av don.
Följande mervärden bedöms genereras från arbete med optimering:
- Fel upptäcks tidigt med hjälp av styr- och övervakningssystem och via rondering
- Snabb hantering av fel
- Oförändrad eller förbättrad inomhusmiljö
- Minskad energianvändning
- Minskad miljöpåverkan
